Slabb och brant.

Här kommer ett par bilder från det nya stället vid Gråbo:

 Jag på en av de tunna slabbarna.

Johan visar upp en brant vägg med ett gäng trevliga linjer!

Fina slabbfynd!

Härligt med en ledig dag! Var så sugen på att se Johan R nya ställe i närheten av Gråbo. Men först var jag tvungen att åka till tandläkaren och göra en rotfyllning. Ååååå så kul!

Efter tortyren åkte jag norr ut och in i de djupa skogarna. Här inne i vildmarken har Mr Sobouldering hittat finfina block och nu senast, mycket fina slabbväggar. Även trevliga överhäng. 

Johan och Ted, med Maja, hade påbörjat borstningen. Jag satte igång och började rensa topparna med macheten. Efter en stunds rensande började vi klättra.

Slabbväggarna är riktigt fina. Många fina hål/pockets (me like), crimplister, minislopers etc. Slabbarna har en höjd på första väggen på va 4,5-6 meter. De andra väggarna har en höjd på 3-9 meter. De höga kan bli riktigt scarfy

Överhängsväggen har flera barska linjer och ett par stycken för oss dödliga. Vi hittade även ett par nya slabbväggar och det ser ut som att det finns mer. 

Här kommer ett par bilder...

 Johan på en nypigt problem.

Roligt flytt!

 Den första slabbväggen. 50-60 meter bred och den erbjuder rena väggproblem, några sprickor etc. 

Mycket fin. Vi körde mest bakom granen.

 En av alla slabbväggar. Den höga väggen är 10 meter så liiiite hög även för oss. Runt hörnet ännu mera väggar.

Johan på en av slabbarna. Små crimpar och slopers.

To be continued.... 

Ringhalstak

 Jocke på ett av de fina takproblemen - Ringhals.

 "Radondöttrar" - Ringhals.

Den mycket fina "Reactor" - Ringhals. Startar bakom kameran, 

sedan ut på railen till vänster och ut i taket.

Det lägsta och menlösaste problemet på Hönö.

Det finns många fina problem på Hönö. Sedan finns det endel bortglömda problem som av någon anledning aldrig rapporterades in. Kanske var dom för låga, höga, trista, fula, farliga, sjuka, menlösa, fuktiga, konstiga... Lite synd för att flera av dessa problem är faktiskt roliga.

Vi var ett gäng som åkte ut en kall dag för länge sedan. Det klättrades mycket runt Speedway, Möte i Västindien.

Jag skämtade om att göra ett problem på de låga stenarna nära Möte i Västindien. Trots att det bara var ett skämt började vi testa och det var riktigt kul. Problemet startar med en sittstart på den "stora"stenens vänstra kant (Se bild 1). Sedan hanglar man mot höger. Sedan kommer det svåra kruxet. Stenarna ligger här mot varandra. Mellan stenarna har det uppstått en spricka. Man klättrar igenom hålet mellan stenarna via sprickan (Se bild 1 & 2). Ut på andra sidan och klättrar sedan tillbaka till starten. Totalt menlöst men fan vad kul det är. Det svåra är att inte vidröra marken. Men är man en tunnis så går det. Dabbar rumpan i marken är det bara att börja om.

Så här kommer gamla bilder det här problemet. Det viktigaste: att ha kul och det hade vi!

 Anonym person på starten av problemet. Efter starten hangel åt höger, ner under stenarna, fingerjam, toehook, sedan vända och klättra tillbaka. (Personerna på bilden vill vara anonyma).

 Kruxet! 

Det svåra är att få med fötterna utan att dabba i marken. Menlöst men jävligt roligt!

Det kommer mera....

Arkivet - Hamburgö + lite bouldering i halvextrema temperaturer.

Jocke på ett klassiskt problem - Hamburgö. Svensk sommarvärme (kyla).

Jocke on "Chauffe Marcel" B6 - Annot. Temperaturen var +36°C i skuggan. 

I solen var det varmt.

Ted gör "Toit du cul du Loup" B8 (assis). Annot - Frankrike. 

Bara +32°C i skuggan den här dagen. 

Jocke sätter dyno tillslut. -14°C. Blixtarna strulade, kameran bråkade och fingrarna domnade. 

Ändå jävligt mycket roligare än att klättra inne. Ringhals.

Det kommer mera...

Arkivet - Ringhalstak.

Ringhals fick flera besök mitt i vintern för ett antal år sedan. Ett kul ställe vid havet. Flera tak och många väggar och block. I dagsläget finns det cirka 45 problem där. Här en bild när Ted försöker sig på ett takprojekt vintern för ett par år sedan. Vi klättrade flera dagar när det var -8° ner till -14°C. Då bedövades fingrarna gott.

Ted på vad som senare blev ett fint takproblem med FA av Fredrik Jutfelt